Stämman är årets viktigaste händelse för en bostadsrättsförening och ju delaktigare medlemmar, desto bättre demokrati. Fler röster kan bli hörda och insynen i styrelsens arbete blir större. Ett sätt att nå dit är att skapa en inkluderande föreningskultur och det ansvaret ligger på samtliga boende.

Engagemang är en förutsättning för demokrati. Det gäller samhället i stort och det gäller även bostadsrättsföreningar. En förutsättning för engagemang är att alla känner sig inkluderade och trivs.

– Alla bostadsrättsföreningar har ett ekonomiskt syfte, att förvalta den gemensamma fastigheten. Men det får inte vara det enda syftet, det måste finnas ytterligare ett, nämligen att involvera och engagera medlemmarna, säger Alicia och Rolf Medina, organisationskonsulter och forskare samt grundare av företaget Future of organizing.

Ansvaret för detta ligger inte bara på styrelsen utan även på medlemmarna själva. Genom att bidra med förslag om hur en förening kan organiseras för att öka engagemanget kan gemenskapen stärkas och organisationen bli mer demokratisk.

– Att bli medlem i en bostadsrättsförening innebär världens möjlighet att arbeta för föreningens bästa, säger Kerstin Frykberg Andersson, utbildningschef och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

Hon betonar att det inte nödvändigtvis måste innebära att en medlem engagerar sig i styrelsearbetet, du kan hjälpa till på många olika sätt och på så vis bidra till gemenskapen och stämningen. Alicia Medina har liknande tankar.

– Inrättande av autonoma arbetsgrupper är exempel på en metod att involvera medlemmarna. Det kan till exempel finnas en arbetsgrupp för skötsel av utemiljön, säger hon.

Lyckas ni skapa en organisationskultur av involvering och engagemang bidrar det till demokratiseringen av samhället.

Arbetsgrupperna bör ha definierade ansvarsområden och ramar, exempelvis för budget, men i övrigt få arbeta fritt för att på bästa vis ta vara på de enskilda medlemmarnas kunskaper och talanger.

– Däremot bör en kultur där man frågar om råd uppmuntras. Att fråga om råd betyder inte att man fattar ett beslut som är identiskt med råden, men de tas med i beslutsprocessen vilket oftast leder till bättre och mer kompletta beslut, säger Rolf Medina.

– Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla inte måste göra lika mycket i en förening. Folk befinner sig i olika skeden i livet och har olika förutsättningar, och det är helt okej, tillägger han.

Ett annat konkret sätt att skapa engagemang och trivsel är att inrätta en gemenskapsansvarig post i styrelsen. Personen i fråga kan exempelvis ansvara för att ta hand om nyinflyttade och ge dem introduktion och samtidigt inventera talanger för att ta reda på hur var och en kan bidra.

– En introduktionsprocess är oerhört viktig vid nyinflyttning. I föreningar där många har bott länge kan det lätt uppstå en kultur av ”vi och dom” när det flyttar in nya. Det motverkar såväl gemenskapskänslan som demokratin, för i en demokrati har alla lika värde, betonar Alicia Medina.

En förutsättning för att förändra en organisation i mer demokratisk och inkluderande riktning är att själv delta genom att gå på årsstämmor och genom att komma med förslag. Ingen förändring sker automatiskt, man måste arbeta för den.

– Men lyckas ni skapa en organisationskultur av involvering och engagemang bidrar det till demokratiseringen av samhället. I en sådan kultur blir ”den starke mannen” som bestämmer allt överflödig, säger Alicia Medina.

Vad bör du då som medlem undvika att göra? Kerstin Frykberg Andersson har två konkreta råd.

– Tro inte på rykten! Om det dyker upp ett rykte som rör föreningens styrning, sprid det inte, utan kolla sanningshalten, säger hon.

– Tänk även på att de som sitter i styrelsen är helt vanliga medlemmar och bör behandlas som sådana. Ansätt inte styrelseledamöterna med en massa frågor och synpunkter när ni ses i trappan, det är bättre att kommunicera sådant skriftligt eller genom styrelsens vanliga kommunikationskanaler.