Många har under pandemin passat på att renovera och bygga om sina lägenheter med störande ljud som följd. Fler har varit hemma mer, festat och på olika sätt stört sina grannar. Men vad gäller egentligen för en medlem som stör? Vilket ansvar har styrelsen?

Det har renoverats, byggts till och byggts om som aldrig förr under de senaste åren, troligtvis mycket till följd av pandemin. Inställda semesterplaner har också gjort att vi har varit hemma mer, och vi är många som insett att ett arbetsrum är välbehövligt och sett över möjligheterna att kanske riva eller sätta upp en vägg för ändamålet.

Att till exempel riva upp ett golv och borra i väggarna låter ganska mycket och självklart kan grannarna bli störda av arbetet. Den begränsade möjligheten att ta del av nöjeslivet på grund av restriktionerna under pandemin har också gjort att fler festat hemma i stället, men var går gränsen för hur mycket en boende får låta för att styrelsen ska agera?

– Först och främst behöver föreningen ha grundläggande regler för det här i någon typ av trivselregler. Många föreningar har till exempel en regel att medlemmarna inte ska göra något störande före klockan 7 och efter klockan 22 på vardagar. Under helger brukar andra tider gälla och kanske specifika tider för renoveringar, säger Kerstin Frykberg Andersson, styrelserådgivare på Bostadsrätterna som också återkommande anlitas för konflikthantering.

De som bor i en bostadsrättsförening representerar ofta ett tvärsnitt av befolkningen och det är viktigt att acceptera människors olikheter och egenheter. Vi får till exempel acceptera att grannarna har fest någon gång ibland eller att barn stojar och leker. Även de udda och excentriska måste få plats. Ibland blir dock det avvikande en belastning för de andra boende i föreningen och det kan då bli fråga om en störning, även i formell juridisk mening.

Vi människor är också olika känsliga för ljud och störande moment. Likaså kan störningarna vara av olika art. Man brukar skilja på störningar, allvarliga störningar och brottslig verksamhet där vanliga störningar är hög musik, stökiga fester, busringningar på dörrar, hundar som skäller och liknande. Allvarliga störningar är exempelvis våld eller hot riktade mot medlemmar eller ledamöter, men även störningar som kan bli outhärdliga för grannar, exempelvis drogmissbruk eller personer som inte klarar ett eget boende. Brottslig verksamhet kan röra sig om tillverkning och/eller försäljning av droger i stor skala samt spel- eller koppleriverksamhet.

Vanligast är dock att medlemmar hör av sig till styrelsen om exempelvis feststök eller störande ombyggnationer. Då bör styrelsen uppmana dem att försöka tala med sina grannar.

– Alla känner sig förstås inte bekväma med att ringa på hos grannen som stör, men många gånger är det ett första steg att faktiskt prata med varandra, menar Kerstin Frykberg Andersson.

I annat fall kan styrelsen överväga att tala med den störande grannen själv. I många fall ger det ett gott resultat. Hjälper inte det ska störningarna dokumenteras, det vill säga att den som störs fyller i ett störningsschema. Det är nämligen stor skillnad på om störningarna är enstaka eller återkommande, och att bevisa att störningarna är så allvarliga att de innebär en uppsägning är svårt.

– Styrelsen behöver ta reda på om det är fler som störs i huset. Det är viktigt att styrelsen faktiskt agerar och kan visa att man gjort det i ett senare skede, framhåller Rikard Wahlstrand, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna.

Bostadsrättslagen ger nämligen den medlem som störts en möjlighet till ersättning för skada om bristen beror på försummelse från föreningens sida. Även sveda och värk kan omfattas av rätten till ersättning som till exempel kan röra sig om nedsättning av månadsavgiften eller skadestånd.

Om styrelsen fått in detaljerade scheman där störningarna har dokumenterats kan den alltså som yttersta åtgärd välja att säga upp en bostadsrättshavare om denne efter en varning i form av en rättelseanmaning, alltså en varningsskrivelse, fortsätter att störa. Medlemmen tvingas då flytta och bostadsrätten tvångsförsäljs.

Problemen med att driva en sådan process är uppenbara. Hur störningar uppfattas är ytterst subjektivt och det kan också vara problem med att få grannar att vittna i rätten. Därför är det viktigt att styrelsen gör det tydligt för de medlemmar som säger sig vara störda att de måste våga ställa upp i domstol och vittna om problemen ifall det går så långt.

– En bostadsrättsförening klarar i princip aldrig att få rätt i en domstolsprocess om det inte finns minst två muntliga vittnen som rätten anser trovärdiga, säger Rikard Wahlstrand.

Om föreningen tar ärendet till domstol är vår starka rekommendation att alltid anlita jurist.

Vid särskilt allvarliga störningar

Handlar störningen om exempelvis mordbrand eller våld mot någon behöver föreningen inte skicka en rättelseanmaning till den boende innan medlemmen sägs upp. Detsamma gäller skyldigheten att underrätta sociala myndigheter om bostadsrättshavarens situation. Det räcker då med att styrelsen skickar en kopia av uppsägningen, men senast dagen innan medlemmen sägs upp.

Det gäller också om en medlem ägnar sig åt kriminell verksamhet, såsom koppleriverksamhet eller narkotikatillverkning i bostadsrätten. Den boende löper då en mycket hög risk för uppsägning.