Som boende i flerbostadshus måste man acceptera ljud och ett visst mått av störningar från sina grannar. Men ibland går allt över styr och boendemiljön blir outhärdlig.

I de allra flesta bostadsrättsföreningar kommer de boende överens, en högljudd festkväll eller skällande hundar kan oftast accepteras så länge det hålls på en rimlig nivå. Men ibland kan det gå för långt. En granne kan upplevas som väldigt störande eller ägna sig åt saker där grannarna inte kan se mellan fingrarna.

I fall då detta händer förespråkar Bostadsrätternas styrelserådgivare Elisabeth Kalderén den mjuka linjen, nämligen att börja med att prata med den störande.

– Alla känner sig inte bekväma med att ringa på hos grannen som stör men många gånger är det ett första steg att faktiskt prata med varandra. Får inte det önskad effekt kan du som boende vända dig till föreningens styrelse.

– När styrelsen sedan kontaktar den som stör ska de inte nämna vem som klagat, bara att det inkommit klagomål. Här behöver styrelsen skapa sig en uppfattning i samtalet med den som anses störande. Vad handlar det om? Ibland kanske personen inte ens är medveten om att det är högljutt, säger Elisabeth Kalderén.

Om störningarna fortgår rekommenderar hon styrelsen att sätta sig vid ett bord med alla inblandade.

– Det händer att vi på Bostadsrätterna kontaktas av styrelser för att hjälpa till med att medla som neutral part och förmå parterna att blicka framåt. Vanligtvis handlar det om grannar som klagar på eller bråkar med varandra, säger Elisabeth Kalderén.

Alla känner sig inte bekväma med att ringa på hos grannen som stör.

Vid störningar är det viktigt att först ha på fötterna. Hörsägen räcker inte, förklarar Rikard Wahlstrand som är styrelserådgivare och jurist på Bostadsrätterna. Här har den som blivit störd en viktig roll att spela.

– De boende måste hjälpa till med att föra ärendet framåt genom att noggrant anteckna datum, tidpunkt och typ av störningar.

Om föreningen fått in detaljerade listor där störningarna har dokumenterats kan den som yttersta åtgärd välja att säga upp en bostadsrättshavare om den efter en varning i form av en rättelseanmaning fortsätter att uppträda störande.

Då väntar i princip alltid en process i allmän domstol eftersom den som stört oftast vill ha kvar sin lägenhet.

– Jag rekommenderar alltid att föreningen tar hjälp av en jurist eller advokat. Bevisbördan är a och o. Den ligger på föreningen och handlar om bevisföring i form av muntliga vittnen och om möjligt annan bevisning som exempelvis bilder. En bostadsrättsförening klarar i princip aldrig en domstolsprocess om det inte finns minst två muntliga vittnen som rätten anser trovärdiga, säger Rikard Wahlstrand.

Om föreningen får bifall för sin linje om uppsägning i tingsrätten, kan den uppsagde överklaga. Till skillnad från i brottmål krävs prövningstillstånd för att tvistemål ska tas upp i hovrätten.

– Men uppsägningsärenden går inte allt för ofta till domstol. Vanligtvis sker en förlikning som görs upp mellan parterna, det vill säga bostadsrättsföreningens styrelse och den uppsagde medlemmen. Antingen kommer styrelsen och medlemmen överens om en prövoperiod för den störande, eller så säljer medlemmen lägenheten och flyttar.

När det däremot rör sig om särskilt allvarliga störningar finns en avgörande skillnad jämfört med ”normala” störningar.

– Handlar det om exempelvis mordbrand eller våld mot någon behöver föreningen inte skicka en rättelseanmaning till den boende innan medlemmen sägs upp. Detsamma gäller skyldigheten att underrätta sociala myndigheter om bostadsrättshavarens situation, säger Rikard Wahlstrand.

Ovanstående gäller även när en medlem ägnar sig åt kriminell verksamhet i bostadsrätten. Den boende löper en mycket hög risk för uppsägning om han/hon bedriver koppleriverksamhet eller narkotikatillverkning.