Medlemskapsprövning

Detta ämne nås även via: Medlemskapsansökan

I grunden är en bostadsrättsförening öppen för nya medlemmar, så länge de uppfyller villkoren. Det är bara undantagsvis som en styrelse kan neka medlemskap.

En av styrelsernas uppgifter är att pröva ansökningar om medlemskap och många styrelser ser detta som ett rutinärende. Men det händer att en styrelse säger nej till en ny medlem och då är det viktigt att det sker på rätt grund, annars kan det stå föreningen dyrt.

Seniorföreningar kan ställa krav på ålder

Det finns föreningar med särskilda villkor för nya medlemmar och deras stadgar anger vilka som kan bli medlemmar. Ett vanligt exempel på sådana villkor för medlemskap i en seniorförening är krav på att den sökande ska ha uppnått viss lägsta ålder för att bli medlem, till exempel minst 55 år.

Dålig betalningsförmåga och bristande skötsamhet

Men i de allra flesta föreningar ställs inga andra krav på medlemskapet än att den sökande ska vara skötsam. I det begreppet ligger både skötsamhet när det gäller livsföring och förmågan att betala avgiften till föreningen. Det som ska prövas i ekonomiskt hänseende är om det är sannolikt att den sökande kan göra rätt för sig mot föreningen.

Tänk på att många köpare idag lånar stora summor till sin bostadsrätt. Har banken beviljat lån är det inte sannolikt att köparen har så svag ekonomi att medlemskap på den grunden inte skulle kunna beviljas.

Dokumenterad dålig betalningsförmåga, till exempel betalningsanmärkningar, skatteskulder, skulder hos Kronofogden kan visa på en bristande betalningsförmåga och i allvarliga fall vara skäl till att neka medlemskap. En del styrelser tar därför en kreditupplysning på blivande medlemmar. Är styrelsen osäker kan det vara lämpligt att också kontrollera med Skatteverket och Kronofogden vars register är offentliga.

Det ställs inga krav på att den blivande medlemmen ska kunna visa viss regelbunden inkomst från förvärvsarbete. Men avsaknad av förvärvsinkomst i kombination med allvarligare betalningsanmärkningar kan vara tillräckligt för att stänga någon ute från föreningen.

Dålig skötsamhet är svårt att kontrollera, i synnerhet på en större ort där man inte känner varandra. Visserligen kan en styrelse höra med en tidigare hyresvärd eller bostadsrättsförening men det är inte speciellt vanligt att göra så.

Om föreningen nekar medlemskap

Den som nekats medlemskap kan få saken prövad i hyresnämnden. Erfarenheten visar att det krävs allvarlig misskötsamhet för att hyresnämnden inte ska bevilja medlemskap, till exempel omfattande boenderelaterade skulder som dessutom fortfarande är obetalda vid prövningen i hyresnämnden. Styrelsen bör alltså tydligt kunna motivera sitt beslut.

Det finns risker med att neka medlemskap på felaktiga grunder. Ett exempel är den förening som stämdes av en medlem efter att styrelsen nekat en köpare medlemskap i strid med lagen. När sedan medlemmen återigen sålde lägenheten fick hen mindre betalt och styrelsen dömdes sedan i domstol att betala skadestånd.

Enligt lag är det inte tillåtet att utestänga någon från medlemskap i en bostadsrättsförening på den grunden att viss inkomst eller viss förmögenhet krävs. Inte heller på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskrimineringslagstiftningen har skärpts och Sverige har också antagit lagstiftning på området som vilar på EU-direktiv.

Juridiska personer kan nekas medlemskap

Som medlem kan föreningen, om stadgarna tillåter det, anta juridiska personer. Frågan om det är lämpligt för en bostadsrättsförening att ha juridiska personer har debatterats och många föreningar föredrar att inte ha andra än fysiska medlemmar. Detta då bland annat det direkta engagemanget i föreningsfrågorna ofta uteblir eftersom det inte är fråga om ett "direktägande", det vill säga den som använder lägenheten är inte den som är bostadsrättshavare. Bostadsrättslagen tillåter att föreningen bestämmer fritt om medlemskap och kan säga nej till juridisk person utan närmare motivering. Styrelsens beslut kan inte överklagas.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom medlemskapsprövning

  • Juridisk person som medlem – vad innebär det?

    Vi diskuterar frågan om att godta eller neka juridisk person som medlem i vår förening. Vad innebär det egentligen att ha en juridisk person som medlem i en bostadsrättsförening? Hur blir dennes rättigheter och skyldigheter gentemot föreningen? Är det något speciellt vi som styrelse bör tänka på eller behandlas den juridiska personen som en vanlig medlem?

  • Kan minderåriga ärva lägenheten?

    En av våra bostadsrättshavare har oväntat gått bort. Medlemmens två minderåriga barn bor nu i lägenheten med en släkting som är deras förmyndare. Släktingen har frågat om föreningen kan godkänna att barnen äger lägenheten även om de är under 18 år. Vad bör vi tänka på när vi besvarar frågan?

  • Utlandsboende – hur granskar vi hens ekonomi?

    En person som är bosatt utomlands söker medlemskap i föreningen. Är det något vi bör tänka på innan vi godkänner medlemskapet? Vi har försökt ta kreditupplysning, men systemet känner inte igen personnumret.

  • Vad bör vi tänka på vid medlemskapsprövning?

    Vi är en liten bostadsrättsförening med tre lägenheter. En av dem har sålts och vi har sedan fått ansökan om medlemskap samt överlåtelseavtal av mäklaren. Eftersom banken godkänt köparna undrar vi vad vi som styrelse ska göra inför godkännande av medlemskapet. Behöver vi ta en kreditupplysning?

  • Kvarstår medlemskap vid partners bortgång?

    Vi är en 55+-förening, men det är möjligt för en person yngre än 55 år att bli medlem om bostadsrätten ägs tillsammans med en person över 55 år. Hur ska vi tänka om medlemmen över 55 år avlider? Kvarstår ändå den yngre personens medlemskap? Vad gäller om de skiljer sig?

  • Ska vi bevilja hustruns medlemskap?

    En lägenhet i vår förening har genom arvskifte tilldelats en person till 100 procent. Denne ansöker nu om medlemskap i föreningen tillsammans med sin hustru. För att hustrun ska medges medlemskap anser vi att ett gåvobrev eller köpeavtal ska skickas till oss som visar att lägenheten har fått två ägare om 50 procent vardera. Personen menar dock att det inte behövs eftersom de är gifta. Stämmer det?

  • Kan vi begära utdrag ur belastningsregistret?

    Vi undrar om vi i samband med en försäljning och ansökan från ny medlem om inträde i föreningen har rätt att begära ut utdrag ur belastningsregistret, precis som vi tar ut en kreditupplysning?

  • Kreditupplysning på båda köparna?

    Vi har fått in en medlemsansökan från två personer som ska köpa bostadsrätten tillsammans, den ena ska äga 10 procent, den andra 90 procent. Det är troligt att det är den yngre av dem som ska bo i lägenheten. Ska vi ta kreditupplysning på båda? Hur ska vi hantera det om den ena har anmärkningar?

  • För gammal för bostadsrätt?

    Vi är en bostadsrättsförening för medlemmar som är 55 år eller äldre. Finns det någon möjlighet för oss att, efter två stämmobeslut, skriva in i våra stadgar att den som framöver förvärvar en lägenhet i vår förening ska vara +55 år, men inte över exempelvis 75 år?

  • Måste styrelsen godkänna överlåtelse?

    Vi har två medlemmar som äger 50 procent vardera av en lägenhet. Nu flyttar en av dem och vill då överlåta sin del till den som bor kvar. Ska detta godkännas av styrelsen, eller är de medlemmarnas ensak?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Hyresnämnden

    Hyresnämnden är en domstolsliknande myndighet som bland annat har till uppgift att pröva vissa hyres- arrende- och bostadsrättstvister inom sina respektive regioner. Nämnden medlar även i tvister.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet