Trivselregler

Detta ämne nås även via: Ordningsregler

Att införa trivselregler är ett enkelt sätt att skapa lugn och trygghet i föreningen. Om reglerna är beslutade på en föreningsstämma vilar de på en bred, demokratisk grund vilket förhoppningsvis gör att fler följer dem.

Regler är nödvändiga för trivseln när man bor nära varandra i en bostadsrättsförening. En medlem i en bostadsrättsförening har inte bara rätten att bo i sin bostad i föreningens hus utan har också skyldigheter mot föreningen och övriga medlemmar. Därför är alla i princip skyldiga att rätta sig efter de trivselregler föreningen har beslutat om. Syftet med dem är att skapa en gemensam plattform som grannarna är överens om. Då minskar det även risken för konflikter.

Inte för luddigt skrivna

Håll trivselreglerna rimliga och allmängiltiga så att de flesta kan förstå varför de finns. Skriv dem så att alla kan förstå vad som menas med en viss regel, exempelvis för rökning eller grillning som kan upplevas störande. Var inte heller för strikt eller omfattande när trivselreglerna skrivs.

Ibland skriver föreningar att medlemmarna ska lita på sitt sunda förnuft. Men sunt förnuft kan innebära olika saker. Om föreningen ändå gör det, är det upp till styrelsen att bedöma vad som anses vara sunt förnuft och inte. Därför är det bra att enas kring trivselregler, vad som ska gälla i just den egna föreningen.

Måste vara lagenliga

Reglerna får inte vara av rent godtycklig karaktär utan måste alltid ha ett verkligt föreningsintresse. Dessutom ska reglerna vara förenliga med vad som anses gälla på orten enligt bostadsrättslagen. Till exempel kan inte föreningen hur som helst besluta att de boende inte får röka i sina lägenheter eller på sina balkonger.

Om reglerna inte följs

Det som står i trivselreglerna kan komma att få betydelse i en rättegång. Om någon medlem inte följer trivselreglerna behöver till sist styrelsen agera. Det första steget är då att styrelsen skickar en varningsskrivelse till den boende, en rättelseanmaning. Om den boende fortsätter bryta mot trivselreglerna, till exempel genom att fortsätta bygga ut altanen på den gemensamma marken, kan styrelsen vända sig till Kronofogden och ansöka om särskild handräckning.

Då hjälper Kronofogden till med att, som i det här exemplet, ta bort den del av altanen som expanderat in på det gemensamma utrymmet. Den boende kan också i extrema fall förlora rätten att bo kvar. För att föreningen ska kunna ta ärendet vidare till uppsägning krävs dock att orsaken till uppsägningen inte är ringa, det vill säga har liten betydelse, vilket gör det nästan omöjligt att säga upp någon om den bryter mot trivselreglerna.

Besluta om trivselreglerna på en stämma

Det är lämpligt, men inte nödvändigt, att trivselregler beslutas av föreningsstämman. Detta för att så många som möjligt ska följa reglerna. Formellt sett är dock styrelsen ansvarig för trivselfrågor och kan själv fatta beslut om hur reglerna ska utformas och tillämpas. En fördel med det senare alternativet är att reglerna kan ändras utan ett nytt stämmobeslut.

Information om rutiner

Trivselreglerna kan också innehålla en del administrativa föreskrifter, till exempel rutinerna vid andrahandsuthyrning och ändringsarbeten i lägenheterna.

Håll reglerna tillgängliga och uppdaterade

Självklart är det viktigt att trivselreglerna är tillgängliga för alla medlemmar. Om en webbplats finns, lägg upp dem där. Påminn medlemmarna med jämna mellanrum om var de finns att läsa och lämna ut dem så snart nya bostadsrättshavare flyttat in i föreningen.

Håll trivselreglerna levande till exempel genom att då och då gå igenom dem och anpassa dem efter föreningens nuvarande situation.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom trivselregler

  • Får båtar och husvagnar stå på föreningens mark?

    Får medlemmarna ställa upp vad som helst på mark som tillhör föreningen, alltså inte ingår i bostadsrätten? En medlem har en båt uppställd på sin infart. Nu har en annan medlem köpt en husvagn som står precis vid dennes ingång. Vi i styrelsen har inte godkänt något av det. Vad gör vi?

  • Hur hanterar vi störande rökelsedoft?

    Vi har problem med en bostadsrättshavare som tänder rökelser på sin balkong, vilket stör grannen ovanför. Grannen är lite allergisk och har försökt prata med medlemmen och det hjälpte ett tag, men nu har rökelseanvändandet tagit fart igen. Vad kan vi i styrelsen göra?

  • Kan medlemmar som inte följer reglerna stängas av?

    Vi kommer att be medlemmarna skriva på ett avtal där det står att de ska följa vissa regler i tvättstugan, till exempel att hålla tvättstugan i gott skick och att det inte är tillåtet att boka mer än en tid per tillfälle. Även att medlemmen ska vara klar när tvättiden är slut. Kan vi stänga av medlemmar som inte följer ordningsreglerna?

  • Vad gör vi med medlem som vägrar ha samma färg på balkongräckestyget?

    I vår förening har vi skrivit in i trivselreglerna att vi vill att de tyg som sätts upp på balkongräckena ska ha en enhetlig färg. En av våra medlemmar har satt upp ett balkongräckestyg med avvikande färg. Vi skrev då ett vänligt brev och påpekade detta men har inte fått någon reaktion på vårt brev. Vi vill nu ta saken vidare. Vad kan eller bör vi göra för att få medlemmen att förstå att föreningens ordningsregler gäller?

  • Kan man förbjuda någon att röka i sitt eget hem?

    Vi har en lokal där hyresgästen upplever problem med röklukt. Ingen som arbetar där röker. Däremot röker grannen till lokalen cigarrer då och då. Frågan är vilka skyldigheter vi har som hyresvärd i det här läget? Vi antar att föreningen kanske måste undersöka vad som kan vara problemet men i gamla hus som vårt, med självdrag och enbart mekaniskt frånluftsystem, är inte ventilationen den bästa. Och ett gammalt hus kan släppa igenom dålig lukt genom väggsprickor och golvlister. Vi har dock en godkänd OVK för lokalen och huset i övrigt. Vad behöver vi göra för att inte lokalhyresgästen ska driva saken vidare? Medlemmarna ska ju bevara sundhet, ordning och gott skick vilket kanske kräver en tillsägelse till medlemmen som röker, men kan vi verkligen förbjuda någon att röka i sitt eget hem?

  • Ska inte barnen få sparka boll längre?

    Till kommande årsstämma har vi fått in en motion som innebär att en medlem vill begränsa användandet av föreningens gemensamma gård, till exempel att vi inte ska få grilla eller att barnen inte får spela fotboll på gården. Kan en förening bestämma sådana saker – att man inte får vistas på gården? Om det blir bifall på stämman, var ska det införas – i stadgarna eller i trivselreglerna?

  • Kan vi förbjuda tvätt om natten?

    Det har inför årsstämman inkommit en motion där det föreslås att användning av tvätt- och diskmaskin i lägenheterna ska förbjudas mellan exempelvis kl. 22.00 och 07.00. Motionären känner sig störd av ljud som tros komma från sådana maskiner. Min fråga är om stämman kan fatta ett sådant beslut och begränsa medlemmarna på detta sätt? Och om ett sådant beslut skulle fattas, vad kan en konsekvens bli för den medlem som inte följer det?

  • Hur ska vi hantera husdjur på gården?

    Vår förening har en gård som är helt innesluten av husen runt om. En medlem släpper ut sina två katter på gården dagligen. De tar en och annan fågel och för oväsen när de inte kommer in. Nu vill medlemmen också att föreningen står för ett lock till sandlådan så att katterna inte går i den och blir smutsiga, och hindrar dem från att göra sina behov i den. Finns det några regler att luta sig mot för detta? Våra stadgar och ordningsregler säger inget specifikt om hur djur på gården ska hanteras, men det känns som ett problem som håller på att bli större.

  • Vad är lämpligt på balkongen?

    En praktisk fråga som dök upp när vi diskuterade innehållet i trivselreglerna var vad man får använda balkongerna till. Vi landade i att det inte var lämpligt att skaka mattor från balkongen men att skaka sängkläder kan gå för sig. Min fråga är om det finns någon form av regelverk som styr detta, vad man får skaka och inte, eller om det är upp till styrelsen att göra en bedömning av vad som är lämpligt?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Handräckning

    Kronofogden är den myndighet föreningen vänder sig till för hjälp med att komma in i en lägenhet, flytta fast egendom, om någon måste lämna tillbaka ett utrymme eller lämna en lägenhet. Styrelsen ansöker om handräckning hos Kronofogden.

  • Stämmobeslut

    Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen men styrelsen får inte besluta i alla frågor. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet