När oljeorganisationen Opec spände musklerna några veckor hösten 1973 lärde sig många svenskar snabbt en finsk fras: Ei saa peittää – får ej övertäckas. Direktverkande el för uppvärmning hade blivit ett rationellt – om än lite brandfarligt – val.

Att värma hus med överdimensionerade brödrostar kan verka främmande i dag men på 70-talet ansågs det alla tiders. Många i miljonprogrammet drömde om ett eget hus men reglerna kring bankernas utlåning gjorde det knepigt att finansiera. Utlåningen tilläts inte öka mer än inflationen, det hade staten bestämt och det hade gått ganska bra – i alla fall sett till konjunktursvängningarna.

– I flera årtionden efter andra världskriget var svängningarna stillsamma, säger Oskar Broberg, docent och universitetslektor på Handelshögskolan. 

Staten kontrollerade det mesta och var, till exempel, Sveriges största restaurangägare. En tredjedel av alla etablissemang styrdes av Sveriges allmänna restaurangaktiebolag i ett försök att kontrollera alkoholkonsumtionen. Utöver restauranger drevs även hotell, diskotek, nattklubbar med go-go-dansöser och annat i samma genre om än i plyschigare lokaler. Att värma hus med brödrostar? Fullt rimligt.

1970-talets hus byggdes ändå med en större ekonomisk medvetenhet än tidigare. Fönstren blev mindre. Isoleringen tjockare. Taken spetsigare. Men misstag gjordes. Innertak av uppspänd plast blev populärt. Trenden dog när någon i strid med den finska instruktionen lade en galonbyxa över elelementet och startade en brand. Plasttaken smälte snabbt och föll brinnande ned på allt och alla som inte hunnit ut.

De flesta husen byggdes också på en oisolerad betongplatta på marken som snart drog upp fukt till den fastlimmade plastmattan ovanpå, varpå obehagliga kemiska reaktioner startade. Fast det brydde sig inte så många om. Tvärtom, faktiskt. Användandet av skadliga ämnen eskalerade in i nästa krisperiod:  1980-talet.

Människor har en förmåga att alltid uppleva att det pågår en kris, men det är först i efterhand man kan göra bedömningen.

Knackig ekonomi med hög inflation i kombination med mandatsvaga regeringar gav svenskarna ett par devalveringar i början av 1980-talet. Det räddade viktiga jobb även om många klamrar sig fast vid minnet av dem som försvann i teko- och varvsindustrin. Staten drev fortfarande restauranger och hotell men bygget knakade i fogarna. 

På 1980-talet åtgärdade man sådant med flytspackel. En sörja som, om den kom i kontakt med vatten, bildade en giftig kemisk förening. Och det gjorde den förstås.

Perioden inspirerades av dåtidens amerikanska tv-serier. Var du en person att räkna med valde du boende med valvformade dörröppningar, stora fönster och spegelväggar.

Nu kom också FTX, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Men kombinationen med giftiga ångor från byggmaterial och ett värmesystem som återanvände och hettade upp gammal luft visade sig vara olycklig. Systemet förbjöds av Boverket 1994 men återkom senare i en förbättrad version.

Flytspackel och devalveringar till trots så brakade allt samman när finans- och fastighetsbolaget Nyckeln ställde in betalningarna 1990. Överbelånade bortom sans och vett sedan beslut om att ta bort spärrarna för utlåning fattats några år tidigare skulle de dra med sig banker och fastighetsbolag mot undergången under några turbulenta år. 

1991 ansågs svenskarna kunna hantera alkohol i egen regi och staten sålde de sista bitarna av restaurangimperiet – till Volvo – och började i stället lära bankdirektörerna värdet av måttlighet. Bankstödsnämnden, mer känt som bankakuten, inrättades.

– Bankstödsnämnden har ett dåligt rykte i Sverige, men internationellt lyfts insatsen fram som ett föredöme, säger Oskar Broberg.

Fastighetspriserna rasade. I den mån det över huvud taget byggdes något under 90-talet så var värmepumpar och öppen planlösning det enda rätta. Trenden hängde kvar under 00-åren men efter finanskrisen 2008 blev det viktigare med miljöhänsyn.

Och nu då, när tar den här krisen slut?
– Det återstår att se om det faktiskt är en kris. Människor har en förmåga att alltid uppleva att det pågår en kris, men det är först i efterhand man kan göra bedömningen. Sett till sysselsättningen är det ingen kris nu, säger Oskar Broberg.

Men vad kommer att hända med husen?
– Sannolikt tekniskt avancerade lösningar där det tas stor hänsyn till miljön, säger Christer Harrysson, professor i byggteknik vid Örebro universitet.