I spåren av de höga elpriserna är energirenoveringar av flerfamiljshus stort runt om i Europa. I Sverige är aktiviteten inte lika intensiv. Dels för att våra hus är relativt välisolerade. Dels för att Sverige tackade nej till ett renoveringsstöd från EU på fyra miljarder. Ändå kan det enligt experterna löna sig att se över sitt hus – särskilt om det görs vid rätt tillfälle.

Konsulten Göran Werner på teknikkonsultföretaget WSP är specialist på energianvändning och arbetar bland annat som rådgivare åt Energimyndigheten i deras arbete gentemot bostadsrättsföreningar. Lite  diplomatiskt kallar han den Sveriges beslut att tacka nej till 4,3 miljarder i EU-stöd till energieffektiviseringar för ”galet”. Det var när M-SD-KD-budgeten gick igenom 2021 som stödet togs bort.

För trots att vi här uppe i norr har bättre isolerade hus än vad många andra delar av Europa har, så finns det stora behov. Bara några få fastighetsägare hann ta del av stödet som var tillgängligt under perioden oktober–december
2021.

– Men jag tror ändå att det kommer någon form av stöd även för flerfamiljshus framöver. Det krävs en katalysator för att få bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att investera. Energimyndigheten håller just nu på att titta på det på uppdrag av regeringen, säger Göran Werner.

Om ett kommande stöd blir en morot så kommer det eventuellt också att komma en piska i form av EU-direktiv som säger att alla flerfamiljshus måste uppfylla en lägsta energistandard för att lägenheterna ska få hyras ut.

En viktig utgångspunkt för en förening som vill energirenovera är att varje hus är unikt och kräver att man tar hänsyn till byggnadsår, byggnadsmaterial, konstruktion, uppvärmning med mer.

Viktigt är också att ta ett helhetsgrepp i planeringen och att i så hög grad som möjligt samordna stora investeringar med övrigt underhåll.

– Gör till exempel tilläggsisolering och fönsterbyten i samband med fasadrenovering då det finns byggnadsställningar på plats. Det sparar man mycket pengar på och en tilläggsisolering kanske inte är lönsam annars, säger Göran Werner.

Han har arbetat mycket med BeBo (Beställargrupp Bostäder) som är Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus. På deras  webbplats, bebostad.se, finns mycket information och en samling verktyg som bostadsrättsföreningar kan ha nytta av vid energieffektiviseringar.

– Bostadsrättsföreningar är en ”svag” beställargrupp, ofta bestående av lekmän. Därför har vi haft en rad aktiviteter för att stötta dem. Nyligen avslutade vi ett Halvera mera-projekt där föreningar fick hjälp av konsulter med utredning, kartläggning, energibesiktning med mera. Det resulterade bland annat i hjälp med ekonomiska kalkyler för de åtgärder som var aktuella, säger Göran Werner.

Ta in  energifrågan så tidigt som möjligt när ni planerar renovering. Ett vanligt misstag är att den kommer in för sent i processen.

Han har också via branschföreningen AFF (Forum för förvaltning och service) varit med och tagit fram anpassade avtalsmallar för upphandling av driftentreprenad.

– Det är ett slimmat avtalsdokument som en förening kan hantera själv. Syftet är i första hand att se till att driftoptimering ingår i upphandlingen. Det är viktigt för att kunna minska energianvändning och kostnader i den löpande driften, men också för att åtgärderna ska ge maximal effekt, säger Göran Werner. 

En fasadisolering på fem centimeter kan ge en minskad energiförbrukning på 10–20 procent och nya fönster kan spara 15–20 procent. Att tilläggsisolera vindens bjälklag ner mot de översta lägenheterna kan också vara en effektiv åtgärd, liksom att isolera värmerör och kulvertar mellan hus. Värmeåtervinning vid ventilation kan också spara mycket energi.

Forskaren Lina La Fleur på Linköpings universitet har tittat närmare på energianvändningen före och efter renovering av några miljonprogramshus. Husen tilläggsisolerades i fasad och på vind samt fick nya fönster.

– Men den åtgärd som hade störst effekt var byte av ventilationssystem. Att byta ett frånluftssystem som tog in kalluft via ventilerna till ett till- och frånluftssystem (FTX) med värmeåtervinning sänkte energiåtgången för ventilation med mer än 40 procent. Men det var en dyr åtgärd som krävde nya tilluftskanaler. En sådan måste man räkna noga på, säger Lina La Fleur.

Genom åtgärderna fick de boende en bättre inomhusmiljö på köpet. Den så kallade termiska komforten ökade i form av en jämnare temperatur under vintern. Även Lina La Fleur betonar vikten av helhetstänk och att energieffektiviseringar måste göras till en del av underhållsplanen.

– Ta in energifrågan så tidigt som möjligt när ni planerar renovering i föreningen. Ett vanligt misstag är att den kommer in för sent i processen, säger hon.