2G- och 3G-näten stängs ner

Fram till slutet av 2025 kommer 2G- och 3G-näten att fasas ut i Sverige och allt som är kopplat till de gamla näten slutar till sist att fungera. Exempelvis nödtelefoner i hissar och andra larm kan påverkas, varför det är klokt att agera redan nu.

Digitaliseringen i samhället utvecklas med stormsteg och de mesta av modern teknik baserar sig i dag på mobilnäten 4G och 5G. Dessa nät ger högre hastigheter och stabilare uppkoppling än de tidigare 2G- och 3G-näten. De är också säkrare, mer robusta och upp till fem gånger mer energieffektiva än de äldre, men de behöver också mer frekvensutrymme, vilket släckningen av 2G och 3G frigör utrymme för.

Nedstängningen har börjat

Redan nu har utfasningen av 3G-näten kommit långt och mer än halva 3G-nätet är släckt. Stängningen av 2G-nätet i Sverige sker i slutet av 2025, men fortfarande finns de tidigare mobilnäten 2G och 3G kvar i uppkopplad teknik – något vi förstås inte tänker på så länge allt fungerar. Tillverkarna av nätverksteknik har dock redan slutat stödja 2G och 3G, vilket gör att det framöver blir svårt att få tag i sådan utrustning. Enligt ett nytt beslut från Telia kommer operatören att hålla 2G-nätet i drift fram till 2027. Detta för att ge Telias kunder utrymme att slutföra teknikskiftet till nya och moderna lösningar i 4G- och 5G-näten.

Ta reda på om ni berörs

Förändringen innebär att äldre mobiltelefoner, bredbandsmodem och annan uppkopplad elektronik som inte har stöd för 4G eller 5G eller annan modern teknik behöver bytas ut till nyare modeller. Som bostadsrättsförening behöver ni kolla upp redan nu hur ni påverkas och vad ni kan göra för att undvika att era uppkopplade tjänster slutar fungera när näten stängs. Läs mer på bytnät.nu.

Om bytnät.nu 

Byt nät nu är en informationskampanj initierad av bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige tillsammans med mobiloperatörerna i syfte att informera om övergången från de gamla 2G- och 3G-näten till moderna lösningar och nät. På bytnät.nu finns svar på vanliga frågor och ni kan ställa era frågor på webbplatsen.

Rev. juni 2024

Relaterade artiklar

  • Ny utredning: Så ska vår byggda miljö bli tryggare

    Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå hur olika aktörer i samhället, däribland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, kan samverka för att stärka tryggheten i den byggda miljön. Det kallas platssamverkan eller BID.

  • BID Gamlestaden startade 2018. Helena Holmberg är kommunens koordinator. Malin Rosenqvist, Jan Johansson och Magnus Alexandersson är alla representanter från fastighetsägarsidan. Foto: Tomas Ohlsson

    Framgångsrika – tillsammans

    En ensam bostadsrättsförening kan inte på egen hand skapa trygghet i området för sina boende. Fler måste gå samman. På tjugo år har Gamlestaden i Göteborg gått från utsatt till attraktiv stadsdel. Tack vare aktivt samarbete.

  • BID Gamlestaden startade 2018. Foto: Tomas Ohlsson

    Att bygga en stad för kvinnor är att bygga en stad för alla

    Otryggheten ökar i samhället och många modeller för att komma till rätta med problemet knakar i fogarna. Men det finns beprövade sätt som fungerar. – I New York löstes det genom att skapa en mix av människor i det offentliga rummet, säger Arber Jasharaj, säkerhetssamordnare på tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige.

  • Frågor och svar om skyddsrum i bostadsrättsföreningen

    Vi får just nu en del frågor i vår styrelserådgivning som gäller skyddsrum. Vilket ansvar har vi som fastighetsägare? Vad måste vi göra rent praktiskt och inom vilken tidsrymd? Här ger vi svar på några av dem.

  • Skador kan undvikas med blåljuskod

    Sedan ett par år tillbaka finns projektet Blåljuskod som omfattar delar av Storstockholmsområdet. Det innebär att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar anmäler en portkod till polisen för att underlätta för utryckningspersonal att snabbt ta sig in i en fastighet. Samtidigt undviks skador på entrédörrar och fönsterrutor.

  • Fallande föremål – vilket ansvar har föreningen?

    Föreningen har ett ansvar att se till att inget faller ner från fastigheten. Det gäller förstås snö och istappar på vintern, men även trasiga takpannor eller annat som inte sitter fast ordentligt. Om fastigheten inte ses över regelbundet och olyckan är framme, kan föreningen dömas till skadestånd och någon i styrelsen till och med åtalas.

  • Skapa ett tryggt boende i föreningen

    Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Här beskriver vi några saker och även vilket ansvar styrelsen har för att skapa en trygg förening.

  • Var beslutet om nya lyktstolpar felaktigt?

    Det är inte alltid lätt att avgöra när styrelsen bör kalla till en föreningsstämma inför beslut om en åtgärd, eller om det exempelvis är ett underhåll som styrelsen kan besluta om. Så var fallet i en bostadsrättsförening i Mellansverige där bländande lyktstolpar blev ett trätoämne som Bostadsrättsnämnden fick bedöma.

  • 10 vanliga missförstånd om bostadsrätt

    Mycket i en bostadsrättsförening känns självklart men det finns också en rad missförstånd. Som att likhetsprincipen handlar om millimeterrättvisa och att en ny medlem måste utredas grundligt innan den släpps in i föreningen. Här följer tio vanliga missuppfattningar om boendeformen bostadsrätt.

  • Vinter i föreningen – ligg steget före i planeringen

    Det vilar ett stort ansvar på föreningen inför vintern. Främst handlar det om att ta bort snö och is från taket men också att se till att föreningens vägar blir skottade och sandade. Om det inte görs ordentligt och olyckan skulle vara framme, kan föreningen dömas till skadestånd och någon i styrelsen till och med åtalas.

Relaterade ämnen

  • Säkerhet och trygghet i föreningen

    Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

Relaterade kurser

  • Trygg miljö i föreningen

    Trygghet och trivsel

    Du ska efter kursen ha fått praktiska råd och konkreta tips på hur styrelsen kan arbeta med säkerhets- och trygghetsfrågor för att ge medlemmarna ett tryggt boende.

  • Föreningens ansvar för egenkontroll

    Underhåll och förvaltning

    Det är viktigt att förstå vad ett egenkontrollsystem bör innehålla och hur det kan byggas upp. På kursen pratar vi om hur du kan skapa rutiner för att ha kontroll på fastigheten.

  • Föreningens ansvar för elsäkerheten

    Underhåll och förvaltning | Energi och hållbarhet

    Att fortlöpande kontrollera föreningens elanläggning är bostadsrättsföreningens ansvar, här går vi igenom vad det ansvaret innebär.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet