Säkerhet och trygghet i föreningen

Begreppet trygghet står för olika saker för var och en och ett tryggt boende skapas på många olika sätt. Det är också mycket som påverkar hur boendemiljön upplevs. Styrelsen har dock ett ansvar för att skapa ett säkert boende i föreningen.

Många olika saker gör att vi känner oss trygga: att fastigheten fungerar som den ska och har en bra luft, ljus i mörka skrymslen, liksom skydd mot brand om olyckan är framme samt att det är riskfritt och säkert att röra sig. Som fastighetsägare innebär det ett stort ansvar, vilket bland annat regleras av miljöbalken. Där står att fastighetsägaren är skyldig att ha kontroll över fastigheten, vilket bör göras genom en egenkontroll.

Fastighetsägarens egenkontroll

Egenkontrollen är ett slags checklista över saker och företeelser som kan innebära en risk för skador på egendom eller personer i och i kring fastigheten. Såväl miljön inomhus som utomhus påverkas av många olika saker, bland annat av installationer och material, men också av hur byggnaden är utformad, hur den används, underhålls och sköts. Fastigheten behöver därför löpande och systematiskt undersökas och riskbedömas. Allt bör också dokumenteras. Men se inte egenkontrollen enbart som en belastning. Initialt kan den kräva en del arbete, men blir sedan ett praktiskt verktyg som underlättar i den löpande förvaltningen.

Det varierar stort mellan fastigheter och föreningar vad kontrollerna bör omfatta. En mer komplett checklista att utgå ifrån brukar finnas på kommunernas webbplatser under miljöförvaltningen.

Så går styrelsen till väga

  • Fördela ansvaret i styrelsen. Var tydlig med ansvarsfördelningen för kontrollerna av olika områden, liksom befogenheter. Viktigt är att dokumentera så att alla vet sitt ansvar och vilka befogenheter var och en har.
  • Gör regelbundna kontroller. Hur ofta är helt beroende på vad som ska kontrolleras. Vissa kontroller är reglerade, som exempelvis obligatoriska ventilationskontroller med givna intervall. Andra är det inte, utan är beroende av förhållandena, som till exempel vid misstanke om vattenskada. Dessutom kan det variera mellan olika föreningar.
  • Notera fel och brister – vad problemet är och hur planen för att avhjälpa det ser ut.

Särskild kompetens eller behörighet

Grundläggande är att den som genomför kontrollen förstår vad som ska kontrolleras, syftet med den och vilka regelverk som gäller. För det behövs ingen egentlig behörighet. I vissa föreningar finns kunskapen inom föreningen, men annars är rekommendationen att föreningen köper tjänsten.

Bränder och olyckor

Varje år omkommer cirka hundra personer vid brand och de flesta befinner sig i en bostad. Bränder skapar stor materiell skada, men framför allt drabbar de människor och påverkar deras liv dramatiskt. Därför är det väldigt angeläget att arbeta aktivt med brandskydd eller det som kallas systematiskt brandskyddsarbete i föreningen.

Tips!

Så kan inbrott förhindras

  • Det är svårt att helt skydda sig mot objudna gäster. Men det finns ändå en del som kan göras för att göra besöken svårare.
  • Se över fastighetens låssystem som omfattar entré-, källar- och förrådsdörrar samt garageportar med mera. Nycklar och kodlås kan komma i fel händer varför elektroniska låssystem är att föredra. Fördelen är att låstaggarna lätt går att avkoda om en tagg kommer bort.
  • Motorstyrda entréportar och dörrar kan finnas av tillgänglighetsskäl. Hur länge står de öppna efter passering? Se också över dörrstängare och öppningsbegränsare på fönster.
  • Belysning inomhus ska fungera på ett bra sätt. Det kan vara idé att installera närvarostyrd belysning. Säkerställ att den fungerar genom tillsyn av exempelvis en fastighetsskötare eller någon ansvarig i styrelsen.
  • Att ansluta sig till Polisens Grannsamverkan.
  • Kamerabevakning? Bara som en sista utväg när alla andra lösningar prövats för att få bukt med inbrott, och då måste integritetslagstiftningen följas.

Säker utemiljö

Bostadsrättsföreningars utemiljö skiljer sig stort över landet. Några saker att se över för att höja tryggheten kan vara belysningen när det gäller val av armaturer och placering av dem, liksom skötsel. Mycket täta buskage och annan växtlighet kan skapa otrygghet. Se över placering och skötsel. Tänk på att ha avtal för fastighetsskötsel, jour, vinterskötsel och avfallshantering. Det underlättar mycket för styrelsen.

Viktigt att tänka på vid snö och is

Fastighetsägaren har ett stort ansvar för tillsyn, att sanda och snöröja och ta bort istappar från taket. Att lägga ett snöröjningsschema på medlemmarna är därför osäkert, och det räcker inte att sätta upp en varningsskylt om istappar.
Kan ansvaret läggas på någon annan än styrelsen? Ja, om föreningen har tecknat ett avtal som inkluderar bevakning. Entreprenören har då ansvaret att bevaka behovet. Föreningen kan förstås också ha ett avropsavtal med egen bevakning, men då är det viktigt att inställelsetiden är reglerad i avtalet och att någon i styrelsen har ansvaret för bevakningen.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom säkerhet och trygghet i föreningen

  • Ansvar vid halkolyckor?

    Vi har ett avtal med en entreprenör om snöröjning och sandning på föreningens mark, men vi är inte helt nöjda med hur snabbt de kommer efter ett snöfall. Nu undrar vi, vilket ansvar har vi om det händer något, att någon halkar och slår sig illa?

  • Hur skyddar vi vår innergård?

    Vi har sedan en längre tid tillbaka problem med att obehöriga tar sig in på vår innergård trots grind och kod- och nyckellås. Vilka typer av skyddsåtgärder är tillåtna? Kan vi som fastighetsägare bli ansvarig om någon skadar sig i samband med ett intrång, exempelvis om någon klättrar över ett staket och faller?

  • Vem bör ta bort trädgrenarna?

    Under vintern då det kom mycket blötsnö gick flera stora grenar av och föll ner från tallar som står på vår tomträtt. Är det vi som är ansvariga för att frakta bort dessa grenar eller är det markägaren, i vårt fall Stockholms stad?

  • Vem beslutar om lås på grindarna?

    Vi har två metallgrindar in till vår innergård i föreningen som i dag står öppna dygnet runt. Den senaste tiden har vi haft en del inbrottsförsök där personerna kommit in via grindarna. Vi ska på nästa styrelsemöte diskutera om vi ska sätta lås på dem eller inte. Kan styrelsen besluta om att installera till exempel ett kodlås eller måste en stämma besluta om det?

  • Kan vi lägga ansvaret för skador på medlemmarna?

    Kan medlemmar med balkong som önskar ha sina stabila och väl förankrade blomlådor på utsidan av balkongen, avtala med styrelsen i föreningen att själv stå för kostnader om blomlådorna skulle ramla ned? Vad vi förstår är det styrelsens ansvar om något sådant skulle hända?

  • Snöskottning – vilket ansvar har styrelsen?

    Vilket ansvar har vi som förening och styrelse när det gäller skottning av taken? Tydligen kan styrelsen bli ansvarig om någon eller något skadas på grund av att taken inte är snöröjda. Vad är det som gäller?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Kamerabevakning

    En bostadsrättsförening behöver inget formellt tillstånd för att sätta upp kameror i föreningen. Men det är långt ifrån fritt fram att bevaka personer som kommer och går i exempelvis föreningens entré. Och integritetsskyddsreglerna måste följas.

  • Fönster och dörrar

    I stadgarna kan en bostadsrättsförening reglera om det är medlemmen eller föreningen som ansvarar för lägenhetens fönster och ytterdörrar och därmed har kostnads- och underhållsansvaret. Om stadgarna inte anger något ligger det närmast att lägga faller ansvaret på föreningen.

  • Brandskydd

    Föreningen är som fastighetsägare skyldig att arbeta med brandsäkerhetsfrågor. Ansvaret för brandskyddet delas enligt lagen om skydd mot olyckor mellan bostadsrättsföreningen och de boende.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet