Det vilar ett stort ansvar på föreningen inför vintern. Främst handlar det om att ta bort snö och is från taket men också att se till att föreningens vägar blir skottade och sandade. Om det inte görs ordentligt och olyckan skulle vara framme, kan föreningen dömas till skadestånd och någon i styrelsen till och med åtalas.

Hösten går över i vinter och i norra delarna av landet kanske snön redan vräker ner. Då har föreningen förhoppningsvis ett avtal med en firma som skottar ner snö och is från taken. På föreningens egna vägar och gårdar kanske en entreprenör anlitats som röjer, eller så hjälps medlemmarna åt med detta.

Men vad händer om föreningen inte har ett avtal om snö- och isröjningen och det sker en olycka? Någon halkar på föreningens mark eller blir skadade av fallande is från taket? Vilket ansvar har ni i styrelsen då?

I många frågor har styrelsen ett gemensamt ansvar för sina beslut. Men ett exempel på att föreningens ordförande kan bli ensam ansvarig är just vid fallande is och snö från hustaket – då det ytterst kan handla om vållande av kroppsskada eller vållande till annans död. Flera domar visar nämligen att ordföranden har ett särskilt ansvar. Men även om någon har blivit skadad är det inte automatiskt så att någon blir dömd, utan en domstol gör självklart en bedömning i varje enskilt fall. Anta att föreningen har ett godkänt snörasskydd monterat på taket och ingen har kunnat förutse att det förelåg en risk, då tar domstolen hänsyn till de omständigheterna.

Oavsett vem som kan ställas till svars vill självklart ingen att någon förbipasserande ska skadas. Så med tanke på föreningens ansvar och svårigheterna att alltid skydda sig mot fallande snö och is är det en bra idé att långsiktigt se över fastighetens skydd mot ras för att minimera riskerna under vintern.

I Boverkets byggregler ställs endast krav på skyddsanordningar vid entréer. Det kan dock finnas skäl att sätta upp snörasskydd även på andra delar av ett tak. I ordningslagen ställs också krav på att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska tas bort från taket. Det kan exempelvis gälla trottoaren utanför bostadsrättsföreningens fastighet.

Var går då gränsen för vad som är föreningens mark, och som styrelsen har ansvar för? Ja, all den mark som föreningen disponerar över ansvarar den också för. Men, som redan sagts, har fastighetsägaren ett ansvar att röja snö och avlägsna is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på till exempel trottoaren utanför fastigheten. Det kan också finnas kommunala föreskrifter som säger att detta även gäller snöröjning och halkbekämpning på mark som angränsar till föreningens fastighet. Ibland är uteplatser och uppfarter till lägenheter upplåtna med bostadsrätt, även om det är ovanligt. Då ansvarar bostadsrättshavaren själv för skottningen och sandningen. Kontrollera vad som står i de ursprungliga upplåtelseavtalen.

Det är lämpligt att styrelsen låter teckna ett avtal med ett plåtslageri för snöröjning av taket. Här finns två varianter: en där snöröjarna kommer när föreningen vill, och en annan som innebär att plåtfirman tar på sig hela ansvaret inklusive när snöröjningen ska ske. För snöröjning och halkbekämpning av mark är det vanligt att föreningar tecknar bevakningsavtal där entreprenören ska utföra snöröjning när vissa villkor är uppfyllda, till exempel att det har fallit ett visst antal centimeter snö eller ”direkt vid snöfall”. Alternativt kan styrelsen teckna ett avropsavtal och själv efter behov avropa hjälp, men det blir sällan bra då röjningen i regel utförs med viss fördröjning.