Vem betalar för vad - och varför?
När en vattenskada uppstår i en bostadsrättsförening är huvudregeln att var och en betalar skadorna. Varför är det så och vilka är undantagen? Din Bostadsrätt reder ut det hela.
Vattenskador är den i särklass vanligaste och dyraste typen av skada på fastigheter i Sverige. Dessa kostar varje år försäkringsbolagen i Sverige mellan 5 och 10 miljarder kronor. Fortfarande uppstår de flesta skadorna i badrum, men köken har en uppåtgående trend till följd av att vi drar in alltfler apparater med vatten i. Diskmaskiner, stora kaffemaskiner, kyl eller frys med inbyggd ismaskin är några exempel.
Skadorna i lägenheter orsakade av vatten kan delas in i tre kategorier:
- ”Vanligt” läckage från kök, våtrum, golvbrunn, avlopp eller installation på trycksatt tappvattenledning.
- Läckage på trycksatt tappvattenledning (begreppet förklaras senare i artikeln).
- Läckage av vatten utifrån.
Skademässigt är huvudregeln att medlemmen i bostadsrättsföreningen står för skador inne i lägenheten som parkett, väggar, innertak, köksluckor och kakel (ytskikt). Föreningen ansvarar för resten: bjälklag, trossbotten, ytterväggar, yttertak, element med mera.
För att försäkringar ska gälla vid en vattenskada gäller att jobbet ska vara professionellt gjort, antingen av en själv eller av en hantverkare, och att man inte brustit i underhåll. Exempelvis beror hälften av alla vattenskador i badrum på bristfälliga tätskikt.
Tove Lindau, jurist på Bostadsrätterna, rekommenderar en hemförsäkring med ansvarsskydd och ett bostadsrättstillägg om inte föreningen tecknat det kollektivt:
– Annars kan en vattenskada bli väldigt dyr för en medlem, säger Tove Lindau.
Bostadsrätterna erbjuder via samarbetspartner en fastighetsförsäkring där just ett gemensamt bostadsrättstillägg ingår.
Men det finns undantag från att var och en betalar sina skador. Föreningen kan bli ansvarig för samtliga följdskador, alltså i och utanför lägenheten. Då handlar det om skador från vad som i detta sammanhang kallas för trycksatt tappvattenledning.
Begreppet betyder ledningar som för vatten fram till blandare, exempelvis handfat, dusch och diskho. Motsatsen är slutna system som till exempel elementledningar. Ett undantag är när föreningen inte ansvarar för denna typ av skador, till exempel en inkopplad diskmaskin.
– Då räknas kopplingen som en del av maskinen och inte en del av ledningen. Därmed är den en del av bostadsrättshavarens ansvar, säger Tove Lindau.
Även försäkringsmässigt gäller samma uppdelning. Föreningens fastighetsförsäkring täcker skador på ytskikt och fast egendom från dessa tappvattenledningar. Skador från ”vanligt” vattenläckage ersätts av respektive medlems bostadsrättstillägg. Möbler och lös egendom går på respektive medlems hemförsäkring.
Även med gällande försäkringar kan vattenskador orsaka stora kostnader. En förening som haft ett par vattenskador kan få betala en straffsjälvrisk på upp till två basbelopp i självrisk, alltså drygt 90 000, vid till exempel bristande tätskikt. Vid flera vattenskador riskerar bostadsrättsföreningen högre självrisk och försämrade försäkringsvillkor.