Vattenskador

De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader, totalt cirka 100 miljoner kronor i veckan, i Sverige.

Vattenskadorna kostar försäkringsbolag och fastighetsägare stora belopp varje år. I runda tal sker det varje år vattenskador i en lägenhet av 150 och varje skada kostar i snitt något över 100 000 kr. Under 2021 utbetalades, enligt Vattenskadecentrum, 3,4 miljarder kronor av försäkringsbolagen för vattenskador som inte var naturrelaterade, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med året innan.

I köket inträffar 33 procent av skadorna. Här är det framför allt kyl och frys som orsakar skador. 25 procent av alla skador inträffar i bad– eller duschutrymmen. Orsakerna beror framför allt på skador i tätskikt och ledningssystem.

Reglering av kostnader

När en vattenskada inträffar som drabbar både lägenheten och andra delar av fastigheten, till exempel trossbotten, är utgångspunkten att var och en tar sin kostnad. Föreningen torkar alltså ut mellanbjälklag, väggar och tak. Medlemmen tar vid från och med ytskiktet.

Underhållsansvar för lägenheten

Enligt bostadsrättslagen ska en bostadsrättshavare på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott skick. Förutom löpande underhåll ska medlemmen också ta hand om det periodiska underhållet, det vill säga bekosta skador som plötsligt och oförutsett uppstår i lägenheten och det är oavsett orsak till skadan.

Normalt ingår i lägenhetsunderhållet såväl väggar, golv och tak som inredning och utrustning. Det kan till exempel vara köksutrustning och skåpinredning i kök, handfat, toalett och badkar i badrum samt garderober, öppen spis och kakelugn.

Föreningens ansvar

Skador som drabbar fastighetens övriga delar ansvarar föreningen för. Det finns dock vissa skador som kan uppkomma inne i lägenheten där föreningen får ta ett större ansvar och det är bland annat vid vattenledningsskador. Med vattenledningsskada menas läckage från en trycksatt tappvattenledning. Avstängningsanordningen, alltså kranen, anses också vara en del av vattenledningen. Vid dessa skador ansvarar föreningen för att reparera skadan både i och utanför lägenheten om inte skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vållande, alltså att medlemmen orsakat skadan. Då gäller istället att denne får stå för kostnaderna hos samtliga som drabbats.

Det finns även andra exempel på reparationer i lägenheterna som föreningen ansvarar för och det är brandskador, reparationer av stamledningar och ventilationskanaler.

Stadgarna ger vägledning om gränserna

Gränsdragningen mellan vad föreningen och vad medlemmen ansvarar för framgår av föreningens stadgar. Det är alltså de som styr ansvarsfördelningen mellan förening och bostadsrättshavare och därmed hur mycket var och en ska betala efter en skada. Stadgarna kan vara mer eller mindre specifika men om föreningen har klara och tydliga stadgar underlättas betalningsfördelningen väsentligt för alla inblandade parter.

Rent allmänt anses lägenhetens tak, väggar och golv ingå i lägenhetens inre. I ett badrum ansvarar medlemmen för ytskiktet i badrummet, alltså det material som klär ytorna. Men beroende på hur ansvarsfördelningen är specificerad i föreningens stadgar kan medlemmens ansvar även omfatta väggytan som materialet är fäst på samt fuktspärren som ska finnas under kakel, klinker, plastmatta eller målarfärg.

Detta innebär att om en skada uppstår på grund av fukt som finns i golvet under badrummet ska bostadsrättshavaren själv, och på egen bekostnad, åtgärda de skador som uppkommer på ytskiktet inne i lägenheten, det vill säga att medlemmen får åtgärda kakel, klinker, matta och tätskiktet.

Föreningen åtgärdar det som ligger utanför lägenhetens inre, alltså ur medlemmens perspektiv, bortom fuktspärren.

Vattenskada utifrån

En annan mycket tråkig vattenskada som kan uppstå är när vatten tränger in utifrån, exempelvis genom tak, fasader eller via terrass med felaktig avrinning. Dessa skador täcks nämligen inte av någon försäkring, varken föreningens fastighetsförsäkring eller medlemmens hem- eller bostadsrättsförsäkring. Utifrån inträngande vatten betraktas som en underhållsfråga i stället för försäkringsfråga. Undantag finns för inträngande vatten vid skyfall som då klassas som en naturkatastrof.

Ett vanligt exempel på denna skada är när det läcker in genom taket. Ansvarsfördelningen blir då att föreningen reparerar taket och bostadsrättshavaren får, på egen bekostnad, reparera inne i lägenheten. Det är bara om föreningen varit försumlig, det vill säga vetat om att skadan funnits och sedan låtit bli att reparera den, som föreningen kan bli skyldig att bekosta skadorna i lägenheten.

Det är med andra ord väldigt viktigt att föreningen gör löpande kontroller av tak och fasad så den här typen av situation undviks.

KÄLLA

Vattenskadecentrums vattenskaderapport 2021, Vattenskador på bostäder – omfattning och kostnader: Slutrapport av ett uppdrag från Boverket, 2018, Folke Björk, Rolf Kling, Karl-Eric Larsson, Hans Lind, försäkringsbolaget If.

För våra medlemmar

Frågor och svar inom vattenskador

  • Är medlemmen ansvarig för skadorna?

    Hos en medlem har ett vattenburet element bytts ut då det hade börjat läcka. Detta betalade föreningen. Efter bytet har det visat sig vara skador i ytskiktet bakom elementet och medlemmen tycker att föreningen ska bekosta lagningen, men i våra stadgar står att varje medlem är ansvarig för ytskikten i lägenheten. Gör vi rätt som meddelar medlemmen att hen får stå för kostnaden att åtgärda det?

  • Medlemmen har erkänt – ska hen betala skadan?

    Vi har en medlem som orsakat en vattenskada då dennes diskmaskin har läckt. Mätningar visar att vattnet gått ner i trossbotten. Ska föreningen verkligen stå för kostnaden för självrisk när medlemmen själv är medveten om vad som hänt och har erkänt att denne har orsakat skadan? Borde inte medlemmens försäkringsbolag stå för allt? Eller blir det ett skadeståndsärende?

  • Vem betalar fuktmätningen?

    Vi har en medlem som hävdar att hen har fått en skada på sin parkett som beror på att vatten kommit in utifrån. Golvet är 13 år gammalt. Styrelsen är tveksam, men har beställt en fuktmätning. Vem betalar för fuktmätningen om det visar sig inte vara någon vattenskada?

  • Vad menas med ytbeläggning och ytbehandling?

    Det har uppstått en vattenskada där medlemmen ska bekosta reparationen av golv och tak inne i bostaden. Hur förklarar vi för medlemmen vad följande skrivning i stadgarna innebär i praktiken: ”ytbeläggning på rummens alla väggar, golv och tak jämte underliggande ytbehandling, som krävs för att anbringa ytbeläggningen på ett fackmannamässigt sätt”?

  • Kan vi kräva att medlemmar renoverar sina badrum?

    Hälften av badrummen i vår förening är gamla, cirka 30 år. Enligt stadgarna har ju medlemmarna underhållsansvaret för sina lägenheter. Men frågan är, kan föreningen ställa krav på de medlemmar som inte renoverat ytskikten i sina badrum att faktiskt göra det? Och vad händer om de ändå inte gör det och det sedan uppstår en läcka med fuktskador som följd?

  • Ska medlemmen betala för vattenskadan?

    Varje medlem i vår förening har ett vattenutkast på ytterväggen ut mot den gemensamma trädgården. Dessa vattenutkast har med tiden frusit på vintern eller blivit utslitna i olika omgångar. Hittills har varje medlem då bekostat ett nytt vattenutkast samt anlitande av rörmokare. Nu har återigen ett av medlemmarnas vattenutkast slitits ut och sprungit läck. Denna gång med följden att dennes innervägg måste brytas upp för att komma åt vattenröret som satt innanför och en inspektionslucka fick monteras. Nu undrar vi om det är medlemmens ansvar att stå för denna kostnad, alternativt stå för en del av kostnaden då arbetet utfördes både in- och utvändigt? Har vi gjort fel tidigare, då medlemmen själv stått för kostnaden?

  • Vattenskada i förråd – på vilken försäkring?

    I vår förening ingår ett förråd till varje lägenhet. En medlem har fått saker förstörda i sitt förråd på grund av att vatten har läckt in från gården. Osäkert varför men en förklaring kan vara att det tidvis har regnat mycket. Frågan är om detta täcks av föreningens försäkring eller av bostadsrättshavarens försäkring?

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut och hela 2025 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet