De i särklass vanligaste och dyraste skadorna i fastigheter är vattenskador. De orsakar enorma kostnader, totalt cirka 100 miljoner kronor i veckan, i Sverige.

Vattenskadorna kostar försäkringsbolag och fastighetsägare stora belopp varje år. I runda tal sker det varje år vattenskador i en lägenhet av 150 och varje skada kostar i snitt något över 100 000 kr. Under 2021 utbetalades, enligt Vattenskadecentrum, 3,4 miljarder kronor av försäkringsbolagen för vattenskador som inte var naturrelaterade, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med året innan.

I köket inträffar 33 procent av skadorna. Här är det framför allt kyl och frys som orsakar skador. 25 procent av alla skador inträffar i bad– eller duschutrymmen. Orsakerna beror framför allt på skador i tätskikt och ledningssystem.

Reglering av kostnader

När en vattenskada inträffar som drabbar både lägenheten och andra delar av fastigheten, till exempel trossbotten, är utgångspunkten att var och en tar sin kostnad. Föreningen torkar alltså ut mellanbjälklag, väggar och tak. Medlemmen tar vid från och med ytskiktet.

Underhållsansvar för lägenheten

Enligt bostadsrättslagen ska en bostadsrättshavare på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott skick. Förutom löpande underhåll ska medlemmen också ta hand om det periodiska underhållet, det vill säga bekosta skador som plötsligt och oförutsett uppstår i lägenheten och det är oavsett orsak till skadan.

Normalt ingår i lägenhetsunderhållet såväl väggar, golv och tak som inredning och utrustning. Det kan till exempel vara köksutrustning och skåpinredning i kök, handfat, toalett och badkar i badrum samt garderober, öppen spis och kakelugn.

Föreningens ansvar

Skador som drabbar fastighetens övriga delar ansvarar föreningen för. Det finns dock vissa skador som kan uppkomma inne i lägenheten där föreningen får ta ett större ansvar och det är bland annat vid vattenledningsskador. Med vattenledningsskada menas läckage från en trycksatt tappvattenledning. Avstängningsanordningen, alltså kranen, anses också vara en del av vattenledningen. Vid dessa skador ansvarar föreningen för att reparera skadan både i och utanför lägenheten om inte skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vållande, alltså att medlemmen orsakat skadan. Då gäller istället att denne får stå för kostnaderna hos samtliga som drabbats.

Det finns även andra exempel på reparationer i lägenheterna som föreningen ansvarar för och det är brandskador, reparationer av stamledningar och ventilationskanaler.

Stadgarna ger vägledning om gränserna

Gränsdragningen mellan vad föreningen och vad medlemmen ansvarar för framgår av föreningens stadgar. Det är alltså de som styr ansvarsfördelningen mellan förening och bostadsrättshavare och därmed hur mycket var och en ska betala efter en skada. Stadgarna kan vara mer eller mindre specifika men om föreningen har klara och tydliga stadgar underlättas betalningsfördelningen väsentligt för alla inblandade parter.

Rent allmänt anses lägenhetens tak, väggar och golv ingå i lägenhetens inre. I ett badrum ansvarar medlemmen för ytskiktet i badrummet, alltså det material som klär ytorna. Men beroende på hur ansvarsfördelningen är specificerad i föreningens stadgar kan medlemmens ansvar även omfatta väggytan som materialet är fäst på samt fuktspärren som ska finnas under kakel, klinker, plastmatta eller målarfärg.

Detta innebär att om en skada uppstår på grund av fukt som finns i golvet under badrummet ska bostadsrättshavaren själv, och på egen bekostnad, åtgärda de skador som uppkommer på ytskiktet inne i lägenheten, det vill säga att medlemmen får åtgärda kakel, klinker, matta och tätskiktet.

Föreningen åtgärdar det som ligger utanför lägenhetens inre, alltså ur medlemmens perspektiv, bortom fuktspärren.

Vattenskada utifrån

En annan mycket tråkig vattenskada som kan uppstå är när vatten tränger in utifrån, exempelvis genom tak, fasader eller via terrass med felaktig avrinning. Dessa skador täcks nämligen inte av någon försäkring, varken föreningens fastighetsförsäkring eller medlemmens hem- eller bostadsrättsförsäkring. Utifrån inträngande vatten betraktas som en underhållsfråga i stället för försäkringsfråga. Undantag finns för inträngande vatten vid skyfall som då klassas som en naturkatastrof.

Ett vanligt exempel på denna skada är när det läcker in genom taket. Ansvarsfördelningen blir då att föreningen reparerar taket och bostadsrättshavaren får, på egen bekostnad, reparera inne i lägenheten. Det är bara om föreningen varit försumlig, det vill säga vetat om att skadan funnits och sedan låtit bli att reparera den, som föreningen kan bli skyldig att bekosta skadorna i lägenheten.

Det är med andra ord väldigt viktigt att föreningen gör löpande kontroller av tak och fasad så den här typen av situation undviks.